Alltså, hejkomochhjälpmig vad finskan är svår just nu. Lagom jobbigt när man kör fast på vartannat ord och måste slå upp det.

Vart fan la jag pennan nu då?

Jag känner mig väldigt trött just nu, liksom inspirationslös och tråkig. Jag orkar faktiskt inte göra så mycket om dagarna, försöker hitta saker som gör mig glad istället. Får ångest bara jag tänker på att öppna mailen, så ber om ursäkt om jag inte svarat på något.

Megaglad är jag över att finis Sandra ska flytta hit om några veckor, då kanske vardagen blir lite roligare… herregud har inte träffat henne på snart ett och ett halvt år, så jag ville smiska henne när jag såg att hon varit vid Odenplan förra veckan, haha.

Något som tar upp väldigt mycket av min energi just nu är att vi inte har något badrum! Det springer byggubbar ut och in ur lägenheten varje dag och det tär faktiskt. Alltså, det är klart det är värt det i slutändan, men det är rätt så jobbigt att inte veta när det är klart. Jag har inte duschat sen i fredags, äcklighetsfaktorn är hög, så jag ska försöka  gå till gymmet och duscha idag… vet inte varför jag skriver det här haha. Men just nu så sköter jag min hygien med tvättlappar och torrshampoo!

Sitter i en lägenhet i Solna. Finns inget att göra förutom att plugga. Tvn funkar inte. Den bara piper. Pluggar till tenta. Finsk kultur. Skjut mig nu.

Uppfattningen om finskan som ett fult språk torde bottna i två stereotyper. För det första är den finska fonetiken inte särskilt estetisk i våra öron. Mjuka uttal med mycket tje- och sje-ljud samt odefinierade vokaler, som ö i höra, vilka i princip saknas i finskan, bidrar till att språket uppfattas som hårt och svårsmält. För det andra rimmar den finska tölpkulturen med sin hembrända sprit och sina knivslagsmål illa på den stockholmska östermalmsglamouren.

- Finskan är ett fult språk

 

Hahaha, jag döööör.

Idag var jag förbi Stadsbiblioteket vid Odenplan för första gången. Skäms! Det var rätt så mäktigt att komma in i Rotundan för första gången… Rotundan är det stora runda rummet på bilden. Tyvärr skulle jag in och bläddra i böcker i något väldigt osexigt rum långt inne i biblioteket. Lånade lite konstböcker faktiskt!

Imorse däremot var jag på min första fonetiklektion, och jag blev så förvånad över läraren. Jag visste inte att det var möjligt att få en hel klass att känna sig så obekväma i 90 minuter. Ingen vågade knappt öppna munnen under hela lektionen. Jag tror jag började räkna ner minutrarna tills jag skulle få gå hem efter bara en kvart. Jag lärde mig inte något nytt heller direkt, synd. Vi övade bara på uttal av ord, och det lärde jag mig redan förra året…

Usch vad ledsen jag blev för en stund sen. När jag kom hem från skolan vid 3-tiden i eftermiddags, så stod det en äldre dam vid porten och höll upp dörren. Hon sa att det hade sprungit in en mus och gömt sig bakom elementet där. Vi stod en kort stund o försökte få ut den genom att skrämma ut den, men utan lycka.

Nu när jag kom hem från affären såg jag att musen låg där i det smutsiga hörnet, död. Usch, jag började nästan gråta.

Sitter här och kämpar med min finskauppgift.

Här är en fin finsk låt som Daniel skickade till mig en gång